Jytte Guteland: Ja, det är nödläge för klimatet
Krönika av Jytte Guteland i Nerikes Allehanda den 3 december 2019.
Jag är nöjd att vi lyckades driva igenom detta kraftfulla beslut.
Som en av de ansvariga förhandlarna noterade jag att det inledningsvis såg ut som den konservativa gruppen (EPP), men också den gröna, skulle fälla beslutet.
Tack och lov tog de flesta förnuftet till fånga och beslutade sig för att rösta för den gemensamma deklarationen.
EPP spjärnade emot eftersom de tyckte att ordet klimatnödläge var för ”extremt”, de gröna eftersom de ville ha en egen deklaration med alla deras favoritfrågor inskrivna och tyckte att det var för svårt att jämka sig. Tack och lov tog de flesta förnuftet till fånga och beslutade sig för att rösta för den gemensamma deklarationen.
En del har frågat mig varför jag har drivit på för detta och varför det är så viktigt. Betyder det något mer än orden? Mitt svar är ja! Det är betydelsefullt och ord är makt i politikens värld. Att Europaparlamentet lägligt ett par veckor före klimattoppmötet i Madrid beslutar sig för att deklarera ett klimatnödläge, kommer att sätta press på såväl EU:s medlemsländer som världens samlade länder.
När det är nödläge krävs det handling och alla måste hjälpa till.
Jag, som under senaste åren har deltagit i en rad klimatförhandlingar, vet vilket skifte till klimatets fördel det blev när Greta-rörelsen kom in i bilden. Från att de konservativa tidigare år försökte pressa Europaparlamentet att slå ner på klimatambitionen, fick jag plötsligt betydligt enklare att pressa på gentemot de dem. Självklart kommer vårt beslut att fungera på samma sätt. När det är nödläge krävs det handling och alla måste hjälpa till.
Nödläge är det. Den senaste årliga rapporten från FN:s miljöprogram har ruskat om klimatdebatten med ännu fler dramatiska besked. Om inte utsläppen av växthusgaser minskar med 7,6 procent varje år mellan 2020 till 2030 kommer det inte att gå att hålla uppvärmningen till 1,5 grader i enlighet med Parisavtalet. Världens länder måste femfaldiga sina klimatåtaganden om löftena från Paris ska respekteras.
Mot bakgrund av denna klimatrapport men också de senaste årens eskalerande globala upphettning så måste vi öka takten och ambitionen för hur snabbt vi får ner klimatutsläppen.
I veckan beslutade vi därför att utsläppen måste ner snabbare i EU:s medlemsländer. Vi vill öka ambitionen till år 2030 till 55 procent.
Vi måste dock få med EU-kommissionen och medlemsländerna på detta.
Kritikerna säger att det inte heller räcker. Jag är väl medveten om det och vill själv gå snabbare fram. Vi måste dock få med EU-kommissionen och medlemsländerna på detta. Det är den målsättning vi kan lyckas med nu och i nästa steg ska vi arbeta för ytterligare ambitioner.
Jag tänker ibland på en tidigare handelsminister från Marshallöarna jag träffade när jag deltog på ett klimatmöte. Han sa ”numera har vi lika kraftiga stormar under våren som vi förr hade under stormsäsongen på hösten. Det är förödande för vår lilla önation.” Han fick mig att inse att klimatet redan är förändrat. Det är nu det sker. .. gör all skillnad för miljontals människor, arter och vår planet.
Vi måste förstå att varje halvgrads uppvärmning gör all skillnad för miljontals människor, arter och vår planet. Men genom att agera resolut kan vi stoppa upphettningen och bygga en hållbar framtid.
Jytte Guteland
* * *
Senast uppdaterad: tisdag 3 december 2019
