Miljö & klimat

Miljö- och klimatarbetet inom EU är ett bra exempel på hur EU-länderna tillsammans kan ta hand om problem som de inte kan lösa på egen hand. Eftersom EU förhandlar gemensamt i de globala klimatförhandlingarna som följer upp Parisavtalet är det extra viktigt att hela EU visar vägen för en ambitiös och socialt inkluderande grön omställning.

Genom EU:s Green Deal har miljö- och klimatpolitiken efter det senaste EU-valet hamnat i centrum för politiken. Det har resulterat i ett högre tryck på mer ambitiös klimatpolitik. Under Covid-krisen hördes röster för att prioritera ned den gröna omställningen. Dessa fick inget gehör, istället gick EU i en än mer ambitiös riktning. Detta är bra och välkommet, men samtidigt behöver mycket mer göras.

En bra start på detta arbete är EU:s nya klimatlag. Med Socialdemokraternas Jytte Guteland som huvudförhandlare från EU-parlamentet uppnåddes en kraftig ambitionshöjning för klimatmålen. Det nya utsläppsmålet för minskade nettoutsläpp av växthusgaser på 57% mellan 1990 och 2030 innebär att EU på ett decennium måste göra mer än de tre senaste decennierna tillsammans. EU enades också om att bli nettoneutralt senast år 2050 och att sträva efter nettonegativa utsläpp efter det. Dessutom stärktes vetenskapens roll genom ett oberoende klimatpolitiskt råd med forskare som ska utvärdera hur klimatpolitiken stämmer överens med Parisavtalet. Till sin hjälp har de arbetet med en så kallad växthusgasbudget, som specificerar hur mycket koldioxid och andra växthusgaser som får släppas ut varje år. EU måste därför göra sitt för att vara i linje med Parisavtalets mål om att begränsa den globala upphettningen till väl under 2 C°, helst maximalt 1.5 C°.

Vi Socialdemokrater hade såklart önskat än mer ambitiösa mål. Vi hade också velat se bindande mål om klimatneutralitet på medlemsstatsnivå. Genom klimatlagen hamnar vetenskapen i centrum för EU:s klimatpolitik och ingenting säger att vi på sikt inte kommer få ännu skarpare målsättningar på plats.

Den nya klimatlagen är också styrande för när en rad klimatåtgärder ska presenteras. Hela samhället måste bidra till klimatarbetet, därför driver vi på för att klimatutsläppen ska minska i alla sektorer. Nu pågår arbetet med att all lagstiftning för olika sektorer, såsom transport, industri, flyg, sjöfart, energi etc ska vara i linje med de nya klimatmålen. Det är också viktigt att ta ett helhetsgrepp om alla miljö- och klimatrelaterade frågor, så att jordbrukspolitiken klimatanpassas och görs mer ekologiskt hållbar, att regional- och strukturfonderna ger stöd till klimatvänliga bostäder samt att ordentliga satsningar görs på järnvägssystemet och annan miljövänlig infrastruktur.

En mycket viktig klimatåtgärd på EU-nivå är utsläppsrättshandeln. Den täcker omkring 40% av EU:s utsläpp av växthusgaser och går ut på att företag måste betala för sina utsläpp. Genom att företag och utsläppare kan handla ”rätter” att släppa ut koldioxid kan utsläppsminskningarna ske där de är som billigast. Genom att med tiden minska hur många utsläppsrätter som finns i systemet minskar också utsläppen. Här driver vi på för att snabbare minska antalet utsläppsrätter. Det är också bra att priset på utsläppsrätter efter klimatlagen nådde rekordpriser. Det ska kosta att inte minska sina utsläpp. Likaså driver vi på för att även flyget och sjöfarten ska betala för sig och bättre inkluderas utsläppshandeln, utan att alltför många fria utsläppsrätter.

En fjärdedel av EU:s klimatutsläpp kommer från transportsektorn, som till stor del inte täcks av utsläppsrättshandeln. Därför krävs separata åtgärder för grönare transporter där vi nu arbetar för att EU ska sätta tuffare krav på energieffektiva bränslen. Här finns även diskussionen om att fasa ut nyförsäljning av fossildrivna bränslen, något som kan bli centralt för att nå de långsiktiga klimatmålen till 2050.Klimatarbetet måste föras på global nivå och här spelar EU en nyckelroll. De industrialiserade länderna ska gå i spetsen för att minska sina utsläpp. Utvecklingsländerna ska få ekonomiskt och tekniskt stöd till sitt arbete med att minska utsläppen, liksom till att anpassa sina samhällen till de klimatförändringar som redan uppkommit. Stödet ska ligga utöver vad som krävs för att nå FN:s mål om ordinarie bistånd. Likaså är det viktigt att de andra stora utsläpparna i världen inte smiter undan när EU antar en allt strängare lagstiftning. Därför kommer arbetet med koldioxidjustering vid gränsen vara viktigt för de sektorer som är utsläppsintensiva. Vi välkomnar EU:s nya förslag för att stoppa koldioxidläckage, som uppstår när produktion flyttar utanför EU till länder med lägre klimatkrav. Det är dock viktigt att detta arbete sker i linje med Världshandelsorganisationens riktlinjer och inte används för protektionistiska ändamål.

Arbetet med energieffektivisering sparar energi i byggnader och i industrin och är ofta det billigaste sättet att minska klimatbelastningen. Även förnybara energikällor och en högre prioritering av bioekonomins roll är en självklar del i lösningen på klimatproblemet. Vi välkomnar att EU växlar upp arbetet med såväl energibesparingar som förnybar energi. Dessutom anser vi att EU bör införa ett gemensamt certifikatsystem för grön el, vilket skulle stimulera produktionen av förnybar energi.

För att föregå med gott exempel i klimatfrågan anser vi att EU måste upphöra med resorna mellan Bryssel och Strasbourg och istället ha alla sammanträden på ett ställe, något Covid-krisen visat varit möjligt.

Vid sidan av klimatarbetet finns det flera miljöområden där EU bör ha en mer aktiv roll. Detta innebär bland annat att EU:s regelverk för att skydda människors hälsa och miljön mot skadliga kemikalier måste stärkas. I synnerhet vill vi se att regelverket för hormonstörande ämnen förbättras, så att dessa kemikalier kan identifieras och fasas ut i snabbare takt. Vidare anser vi att EU måste ta ett helhetsgrepp för att ställa om till en mer hållbar och skonsam användning av bekämpningsmedel i jordbruket. Dagens intensiva användning av kemiska bekämpningsmedel innebär risker både för den biologiska mångfalden och för människors hälsa, samtidigt som jordar på sikt utarmas. Det är tillika av stor vikt att minska spridningen av tungmetaller och andra farliga ämnen i naturen samt olika insatser för att göra havs- och kustmiljöerna renare. Vi vill till exempel att det ska vara möjligt att förbjuda kemikalier som tillverkas/importeras i mycket låga volymer.

Förutom att driva på för så höga ambitioner som det bara är möjligt, jobbar vi för att säkra att omställningen sker på ett socialt inkluderande sätt. Socialdemokraterna har varit drivande i arbetet med den ”schyssta omställningsfonden” som särskilt kompenserar de arbetare som riskerar hamna i kläm. Allt fler stora studier visar att det skapas mycket fler jobb än som försvinner, men det är ändå viktigt att ingen halkar efter på vägen.
* * *
Senaste uppdaterad: 28 juni 2021 / LH