Ekonomi

Den finansiella krisen 2008 omvandlades snabbt till en ekonomisk kris med svåra sociala konsekvenser i form av hög arbetslöshet och nedskärningar. Huvudorsaken till krisen var den ansvarslöshet och oförmåga att hantera risker som under ett antal år präglade finanssektorn. Finansföretagen låg på för höga risknivåer och arbetade med finansiella instrument som de inte riktigt behärskade. Många finansaktörer tjänade stora pengar, men när festen var över var det skattebetalarna som tvingades ta notan.

Den givna lärdomen av detta är att tillsynen och regleringarna i finanssektorn måste stärkas. Om inte kontrollen skärps står vi snart inför en ny kris. De mekanismer som skapas får dock inte hindra kapital till investeringar och tillväxt, utan måste kontrollera just de riskbeteenden som banade väg för krisen. Principen måste vara att finanssektorn ansvarar för sitt eget risktagande. Finansaktörerna själva, och inte skattebetalarna måste ta smällen när risktagande leder till förluster.

Vi stödjer fullt ut unionens kontinuerliga arbete för att förstärka tillsynen och regleringarna. Det handlar om en rad reformer som uppbyggnaden av en europeisk finanstillsyn, tydligare regler för hedge- och riskkapitalfonder, att strama upp kreditvärderingsinstitutens verksamhet, etablerandet av normer för bonusar och ersättningssystem, samt att skapa ordning och överblick i derivathandeln.

Vi ger även vårt fulla stöd till EU-arbetet med att genom förstärkt samarbete bekämpa skattefusk, ekonomisk brottslighet och förekomsten av skatteparadis.

Vad gäller de statsfinansiella problemen i medlemsländerna bör fokus ligga på att hålla den offentliga sektorn så intakt som möjlig samt att pressa ner arbetslösheten genom investeringar i exempelvis klimatomställning och hållbar infrastruktur. Alla eventuella nedskärningar bör minimeras för att inte hämma återhämtning och tillväxt.

Beträffande euron har den senaste tidens forskningsresultat visat att eurosamarbetets effekter på handeln är överraskande positiva. Samtidigt visade finanskrisen på problemen med enskilda medlemsstater  som går i olika takt men som har samma valuta. För svensk del är det viktigt med en öppen och aktiv eurodebatt, men någon ny folkomröstning är inte aktuell på kort- eller medellång sikt.

Stabilitets- och tillväxtpaktens regler har under COVID-19 pandemin tillfälligt gjorts mer flexibla i syfte att hantera krisen – kommissionens aktivering av den så kallade undantagsklausulen – även om det innebär att medlemsstaterna avviker från de budgetkrav som normalt gäller enligt EU:s finanspolitiska ramverk. En avaktivering av klausulen bör kunna ske när den ekonomiska aktiviteten i EU återgår till förkrisnivåerna i slutet av 2019.

Framöver behöver dock principerna i regelverket ses över i syfte att bättre klara kommande kriser. Dels måste reglerna göras stramare så att alla länder tvingas föra en ansvarsfull finanspolitik över hela konjunkturcykeln. Dels bör regelverket ges ett tydligare tillväxtfokus. En positiv ekonomisk utveckling förutsätter att stabilitet och tillväxt går hand i hand.

* * *
Senaste uppdaterad: 19 mars 2021 / LH