EU – lyssna på Västsahara

Att godkänna ett avtal utan västsahariskt samtycke skulle inte bara kunna vara i strid med vår egen domstol. Det kan tolkas som att ta Marockos sida i konflikten och skapa mer oroligheter i en redan orolig del av världen, skriver debattörerna.
Debattartikel av Jytte Guteland och Aleksander Gabelic i Dagens ETC den 16 januari 2019.

Idag röstar Europaparlamentet om det nya handelsavtalet med Marocko. Trots kritiken från EU:s egen domstol inkluderar avtalet också det ockuperade Västsahara.

Läget för situationen i Västsahara har länge stått still. Marockos ockupation fortgår. FN-processen har blockerats. Västsaharierna förpassas till att leva hela sina liv i stora flyktingläger i öknen.

Denna situation har gynnat Marocko. Det naturresursrika Västsahara har utan större problem kunnat inkluderas i Marockos fiskeavtal och handelsavtal med EU.

Något som rubbade hela detta upplägg var när EU:s egen domstol satte ner foten. I december 2016 sade EU-domstolen att handelsavtalet EU-Marocko inte kan inkludera Västsahara, om det inte finns samtycke från Västsaharas folk.

EU har efter det förhandlat fram ett nytt handelsavtal, som ännu en gång inkluderar det ockuperade Västsahara. EU:s ministerråd gav ett första godkännande till avtalet i somras, men för att träda i kraft måste Europaparlamentet också godkänna det. Därför har vi på nära håll följt frågan och nu är det dags för oss att ta ställning.

När vi har debatterat avtalet har EU-kommissionens och många kollegors argument varit både enkelspåriga och beklämmande. De beklagar att produkter från Västsahara missgynnas efter EU-domslutet, och fokuserar på att de som bosatt sig på det ockuperade området kan gynnas av ett avtal.

De pratar mindre om hur det egentligen ligger till med samtycket från det västsahariska folket, något som ju EU-domstolen krävt för att ett avtal ska vara i linje med folkrätten. De pratar mindre om det absurda i att det inte finns några ordentliga siffror om handeln med produkter från Västsahara och dess effekter. De pratar mindre om att det hela egentligen handlar om att EU inte vill uppröra Marocko – ett nyckelland för EU vad gäller bland annat migration.

Vi tycker att det nya avtalet är ett lågvattenmärke och skadar EU:s trovärdighet. EU ska såklart ha goda handelsrelationer med Marocko. Men både Polisario, som enligt FN och Afrikanska Unionen är representanten för Västsaharas folk, och västsahariska civilsamhällesgrupper har protesterat mot avtalet. Det är långt från samtycke.

Att godkänna ett avtal utan västsahariskt samtycke skulle inte bara kunna vara i strid med vår egen domstol. Det kan tolkas som att ta Marockos sida i konflikten och skapa mer oroligheter i en redan orolig del av världen. Det kan hålla tillbaka den viktiga FN-processen.

Förutom att höja rösten mot dåliga avtal måste vi göra allt för att EU ska vara tydligt med att status quo inte kan fortsätta. EU måste trycka på parterna för en lösning i FN.

Jytte Guteland, ordförande i Europaparlamentets intergrupp för Västsahara
Aleksander Gabelic, ersättare i Europaparlamentets utskott för internationell handel

* * *

facebook Twitter Email