Olle Ludvigsson: EU-frågorna är en del av inrikespolitiken

Krönika av Olle Ludvigsson i Aktuellt i politiken den 31 augusti 2018.

Riksdagsvalet den 9 september är också ett EU-val eftersom de ministrar som ingår i en ny regering fattar beslut på en rad olika områden i EUs ministerråd. EU-frågorna får inte det utrymme de förtjänar i den inrikespolitiska debatten. De beslut som fattas i EU har i själva verket stor inverkan på medborgarnas liv. Omkring 60 procent av all lagstiftning som riksdagen hanterar kommer från EU.

Svenska medier har självfallet ett ansvar att bättre bevaka och rapportera om de förslag som presenteras av kommissionen, och därefter beslutas av de tre institutionerna tillsammans. Men de politiska partierna behöver också göra sin hemläxa för att bättre kunna kommunicera och förklara för svenska väljare vad som står på spel i Bryssel.

EU-frågorna är ofta mycket lagtekniskt komplicerade. Därför gäller det också att enskilda politiker och ministrar sätter sig in i de juridiska detaljerna för att sedan kunna förenkla, förklara, och peka på var de ideologiska skiljelinjerna ligger.

Alldeles för ofta behandlas EU-frågorna som om de vore något separat från svensk inrikespolitik.

Enligt en studie från Lunds universitet är det nästintill omöjligt för en väljare att få en överblick över EU-frågorna och bilda sig en uppfattning om partiernas syn på dem. Forskarna har samlat 52 frågor som den nya regeringen kommer att fatta beslut om på EU-nivå. Därefter har de gått igenom alla riksdagspartiers webbplatser för att kartlägga hur de förhåller sig till dessa frågor. I de allra flesta fall saknas information om partiernas uppfattning, och i vissa fall är den såpass vag att det är svårt för väljarna att avgöra var partierna faktiskt står.

Det blir svårt för väljarna att förstå att riksdagsvalet avgör hur en framtida regering ställer sig i olika EU-frågor. Jag får en känsla av att svenska politiker hanterar EU-frågorna lite på volley, att det får gå lite som det går nere i Bryssel.

Att EU lider av ett demokratiskt underskott har återkommit som ett mantra under de senaste åren, och kanske ligger det ändå något i kritiken. Men unionens demokratiska underskott torde således inte vara institutionellt, utan snarare politiskt. I maj 2019 är det val till Europaparlamentet, men det visste du väl redan?

Olle Ludvigsson

facebook Twitter Email