Jytte Guteland: EU måste utöka sin Iranpolitik

Krönika av Jytte Guteland i Borås Tidning den 14 juli 2018.

Snart stänger Europaparlamentet för sommaren och vi svenska ledamöter åker hem för några veckors semester och valrörelse i Sverige. Trots det fina vädret är världen ful av oroligheter – Iran är ett exempel.

Själv ska jag tillbringa ett par veckor i vackra Hälsingland, men mitt i sommaridyllen, bland jordgubbar, lekande barn och hagar och hästar, kommer jag att fortsätta tänka på en av de kontakter jag har haft nu i veckan.

Det handlar om det en människorättsorganisation berättade för mig om Ramin Hossein Panahi, 22 år gammal, som sitter fängslad och dömd till döden i en rättsosäker process i Iran.

Ramin har blivit torterad men han nekas medicinsk hjälp. Situationen är bortom all moral, all humanitet och all rättssäkerhet. Ramins familj är förkrossad och själv kan jag inte släppa hans öde ur tankarna.

I mitten av juni i år avrättades Mohammad Salas, 51 år, i Iran. Salas var busschaufför och även hans rättegång var rättsosäker. Det rapporteras bland annat att han tvingades till ett ”erkännande av brott” under tortyr. Bevis som hade talat till hans fördel och kunde ha visa att han var oskyldig, försvann under rättegången. EU har kritiserat dödsdomen.

Jag tänker också på svensk-iranske KI-forskaren Ahmadreza Djalalis och en rad andra personer med dubbelt medborgarskap, som Kamran Ghaderi, Nazanin Zaghari-Ratcliffe och Abbas Edalat.

Även dessa är samtliga offer för rättsvidriga processer och lider nu i fångenskap. Det går inte ens att föreställa sig deras familjers oro för deras liv och hälsa. Vi måste göra allt för att hjälpa och ett särskilt ansvar har vi svenskar att driva Djalalis fall.

Nyligen deltog jag i en debatt om mänskliga rättigheter där vi var flera europaparlamentariker som gemensamt krävde att dessa personer med dubbla medborgarskap ska släppas fria.

De senaste åren har antalet avrättningar ökat i Iran samtidigt som politiska fångar fortfarande inte släpps. Minoriteter är utsatta för enorm diskriminering, inte bara av polis och rättsväsende utan också socialt; de regioner där minoriteter bor är marginaliserade och har bristande tillgång till såväl vatten och el som skolor och sjukvård. Den ekonomiska situationen är också svår med hög arbetslöshet som följd.

En av de bakomliggande faktorerna till den sociala oron i landet är klimatförändringarna och miljöproblem. Under de senaste åren har minskande regnmängder bidragit till en tilltagande torka. Det har i sin tur lett till att sjöar har försvunnit och sandstormar blivit värre och vanligare. Jordbrukare som tidigare levt i bördiga regioner tvingas därför migrera in till städerna för att kunna försörja sig.

Därför behöver EU nu vidga och utveckla en ny Iranpolitik utöver kärnteknikavtalet – som ju president Donald Trump beslutat att USA ska lämna, men där EU fortsätter att stå fast.

EU har en möjlighet att påverka Iran på flera områden, som fängslandet av oppositionella, den systematiska diskrimineringen av minoriteter och den frekventa användningen av dödstraffet.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini måste nu ta chansen att tillsammans med utrikesministrarna i EU:s medlemsländer utforma en politik som tar sin tydliga utgångspunkt i iraniernas egna krav på demokratisering och på sociala, miljövänliga och ekonomiska reformer. Sist men inte minst, måste EU lyfta frågan om avskaffandet av dödsstraffet i Iran.

Jytte Guteland

facebook Twitter Email