EU:s budget

På vilket sätt och till vilket syfte som EU:s budget ska användas beslutas gemensamt av EU-parlamentet och EU:s finansministrar. Trots alla uttalanden om hur många miljarder som varje år går till EU:s budget är den tämligen liten jämfört med medlemsländernas egna budgetar. Av EU:s totala bruttonationalinkomst (BNI) representerar EU-budgeten endast cirka en procent. EU-budgeten har därför inte som syfte att på egen hand stå för den totala finansieringen av olika gemensamma projekt och prioriteringar, utan kompletteras ofta av finansiering från medlemsländerna, från Europeiska Investeringsbanken eller från olika privata aktörer.

Genom EU:s budget ges en möjlighet för medlemsländerna att samordna sina insatser och nationella investeringar. Trots budgetens ringa storlek skapas genom olika medfinansiärer en hävstångseffekt – en liten del blir större och möjliggör mycket större projekt än vad som annars skulle ha varit genomförbara. Detta gäller särskilt områden som investeringar i infrastruktur, klimatförändringar och forskning.

Tillsammans kan vi nå mycket längre. Därför anser vi socialdemokrater att EU:s budget är det bästa finansiella instrumentet för solidaritet mellan medlemsländerna – ett instrument för samordning och genomförande av unionens gemensamma mål och principer.

Tvärtemot den traditionella uppfattningen går idag den största delen av EU:s budget inte längre till jordbruket, utan till regionalstöd, särskilt till EU:s strukturfonder. Fortfarande bör dock mycket mer förändras och vi anser att en betydligt större del av EU:s budget ska gå till åtgärder för att främja sysselsättning, till forskning och gröna jobb, till åtgärder för att bromsa klimatförändringarna och till biståndsinsatser i utvecklingsländerna.

EU:s budget planeras sju år i taget, i en så kallad flerårig finansieringsram. Nuvarande finansieringsram löper ut 2020, då en helt ny EU-budget ska finnas på plats för 2021-2027. I och med att kommissionen presenterade sitt förslag för den fleråriga budgetramen i maj 2018, har nu arbetet i parlamentet påbörjats. Vi välkomnar kommissionens förslag om neddragningar i jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken, vilket är nödvändigt för att kompensera för bortfallet vid Storbritanniens utträde ur unionen. Även kommissionens förslag om så kallad ”konditionalitet” tycker vi är positivt, det vill säga att för länder som inte respekterar EU:s rättsstatsprinciper ska en del av återflödet från EU kunna hållas inne.

Vi deltar nu aktivt i arbetet med EU:s budget för perioden 2021-2027 och stödjer satsningar för ett rättvisare, mer effektivt och grönare Europa.

* * *
Senaste uppdaterad: 12 juli 2018 / LH

facebook Twitter Email