Ekonomi

Den finansiella krisen har nu omvandlats till en ekonomisk kris med svåra sociala konsekvenser i form av arbetslöshet och nedskärningar. Huvudorsaken till krisen var den ansvarslöshet och oförmåga att hantera risker som under ett antal år präglade finanssektorn. Finansföretagen låg på för höga risknivåer och arbetade med finansiella instrument som de inte riktigt behärskade. Många finansaktörer tjänade stora pengar, men när festen nu är över är det skattebetalarna som tvingas ta notan.

Den givna lärdomen av detta är att tillsynen och regleringarna i finanssektorn måste stärkas. Om inte kontrollen skärps står vi snart inför en ny kris. De mekanismer som skapas får dock inte hindra kapital till investeringar och tillväxt, utan måste kontrollera just de riskbeteenden som banade väg för krisen. Principen måste vara att finanssektorn ansvarar för sitt eget risktagande. Finansaktörerna själva ? inte skattebetalarna ? måste ta smällen när risktagande leder till förluster.

Vi stödjer fullt ut arbetet med ett omfattande åtgärdspaket på EU-nivå för att förstärka tillsynen och regleringarna. Det handlar om en rad reformer som bland annat går ut på att bygga en ny europeisk finanstillsyn, sätta upp tydliga regler för hedge- och riskkapitalfonder, strama upp kreditvärderingsinstitutens verksamhet, etablera normer för bonusar och ersättningssystem samt skapa ordning och överblick i derivathandeln.

Vi ger även vårt fulla stöd till EU-arbetet med att genom förstärkt samarbete bekämpa skattefusk, ekonomisk brottslighet och förekomsten av skatteparadis.

Vad gäller de statsfinansiella problemen i medlemsländerna bör fokus ligga på att hålla den offentliga sektorn så intakt som möjlig samt att pressa ner arbetslösheten genom investeringar i exempelvis klimatomställning och grön infrastruktur. Alla eventuella nedskärningar bör minimeras för att inte hämma återhämtning och tillväxt.

Beträffande euron har den senaste tidens forskningsresultat visat att eurosamarbetets effekter på handeln är överraskande positiva. Samtidigt har finanskrisen visat på problemen med att nationella ekonomier som går i olika takt har samma valuta. För svensk del är det viktigt med en öppen och aktiv eurodebatt, men någon ny folkomröstning är inte aktuell på kort- eller medellång sikt.

Stabilitets- och tillväxtpakten har inte räckt till i denna kris, men principerna som den bygger på är riktiga och om den reformeras på rätt sätt kommer den att kunna klara kommande kriser. Dels måste reglerna göras stramare så att alla länder tvingas föra en ansvarsfull finanspolitik över hela konjunkturcykeln. Dels bör regelverket ges ett tydligare tillväxtfokus. En positiv ekonomisk utveckling förutsätter att stabilitet och tillväxt går hand i hand.

facebook Twitter Email