Marita Ulvskog: Dålig arbetsmiljö ska inte vara en konkurrensfördel

Debattartikel av Marita Ulvskog i Nerikes Allehanda den 26 september 2018

Många går runt i tron att arbetsmiljö inte längre är en politisk fråga. Eller ännu värre, att frågan till och med är löst. Men enligt FN:s arbetsmiljöorgan, ILO, dör fler än 6000 personer runt om i världen varje dag på grund av dålig arbetsmiljö. Alltså ungefär lika många människor som bor i Gnesta.

Bara inom EU uppskattas den dåliga arbetsmiljön kosta samhället 460 miljarder euro årligen. Det är nästan precis tre gånger så mycket som EU:s sammanlagda budget på 160 miljarder euro. Inom EU orsakas huvuddelen av kostnaderna av cancerframkallande ämnen på jobbet.

Under de tio år som EU-kommissionen leddes av den konservative José Manuel Barroso hände absolut ingenting på arbetsmiljöområdet.

Tack vare en hård lobbyingkampanj från industrin, som hävdade att god arbetsmiljö var ett hot mot företagens vinster, avstannade allt reformintresse. Trots att forskningen under samma period tydligt visade över , 60 ämnen som behövde omfattas av EU:s strängaste lagstiftning för att skydda arbetstagare.

Arbetsmiljölagstiftning som räddar liv sågs av de konservativa i EU som onödig byråkrati. Men som socialdemokrat vet jag att byråkrati kan vara alldeles nödvändig för att samhället ska fungera för sina medborgare.

Cancer kostar inte bara individen och deras familjer oerhört mycket i lidande, det har också ett högt pris för samhället och företagen själva. Vi har ett fungerande verktyg som kan begränsa både kostnader och lidande: sträng lagstiftning. Då ska vi använda det, och fortsätta använda det.

De senaste fyra åren har ambitionerna varit betydligt högre. Hittills har tre lagstiftningsförslag för att stärka skyddet för arbetstagare mot cancerframkallande och mutagena ämnen lagts fram.

Sammanlagt omfattas ett 20-tal ämnen. Bland annat flera där exponeringen är väldigt omfattande, som kvarts- och trädamm. Ämnena finns i alla länder och i vitt skilda branscher, alltifrån sjöfart till sjukvård och servicebranscher. Det handlar bland annat om oerhört allvarliga cancerformer som exempelvis lungcancer, lymphosarkom och leukemi.

Men detta räcker inte. Fortfarande finns fler lagar som akut behöver ses över. Och fortfarande tvekar EU-kommissionen om att göra lag av överenskommelser som träffats mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer och som berör arbetsmiljö.

Mest känt är kanske det så kallade frisöravtalet, där det sedan länge fanns en överenskommelse mellan parterna och som borde blivit ett nytt tvingande direktiv.

Jag är stolt över de framsteg vi har kunnat göra i de här frågorna de senaste åren. Men jag oroar mig för framtiden.

Den EU-kommission som tillträder efter EU-valet nästa år, behöver inte bara fortsätta på den nu inslagna vägen, den behöver gå ganska många steg längre för att EU:s gemensamma arbetsmiljöpolitik ska vara slagkraftig.

Att slippa dödliga sjukdomar på jobbet borde vara det minsta alla har rätt att kräva. Det kan låta som en självklarhet, men det handlar om politiska vilja även idag när våra arbetsplatser ser helt annorlunda ut än för bara tio år sedan. Dålig arbetsmiljö ska inte vara en konkurrensfördel i Europa år 2018.

Marita Ulvskog
Socialdemokraterna, europaparlamentariker och tf ordförande i EU:s sysselsättningsutskott

facebook Twitter Email