Frågor och svar om digital upphovsrätt

I veckan röstade Europaparlamentet om ett omdiskuterat förslag till nya upphovsrättsregler. Syftet med den nya lagstiftningen är att anpassa dagens regelverk till vår nya digitala verklighet, där kreativt material som exempelvis filmer, musik och spel enkelt kan delas och spridas på nätet. För att garantera skaparnas rätt till ersättning, samtidigt som medborgarnas rätt till ett öppet och tillgängligt internet värnas, behöver upphovsrätten moderniseras.
Vad handlar den digitala upphovsrätten om?

– Idag kan vi enkelt sprida och dela med oss av kreativt material som exempelvis filmer, musik och spel på nätet. Detta ställer nya krav på hur vi värnar skaparnas rätt att få skäligt betalt för sina verk, samtidigt som medborgarnas rätt att ta del av och dela med sig av information skyddas.

Många är väldigt kritiska till det lagförslag som EU-parlamentet röstade om i veckan, vad går kritiken ut på?

– Kritiken gäller framför allt två förslag, nämligen artikel 11 och artikel 13. Artikel 11 handlar om att införa en avgift när man länkar vidare material på nätet, för att garantera att den som har skapat exempelvis en nyhetsartikel som länkas till, ska få betalt för sitt arbete när det delas.

– Artikel 13 handlar om att införa obligatoriska så kallade igenkänningsfilter för att stora delningsplattformar som exempelvis Facebook, Google och Youtube ska vara skyldiga att förhandsgranska och stoppa uppladdningen av upphovsrättsskyddat material.

Vad tycker Socialdemokraterna?

Vi röstade nej till båda förslagen. Vi tror inte att obligatoriska övervakningsfilter som föreslås i artikel 13 är rätt väg att gå. De riskerar att hämma både yttrandefriheten och den digitala utvecklingen. Istället vill vi att digitala jättar som Youtube och andra ska tvingas teckna kollektiva licensavtal med upphovsrättsinnehavarna.

När det gäller artikel 11 innehöll förslaget en extra upphovsrätt för pressutgivare, något som skulle kunna hota mindre utgivare som bloggar. I förlängningen riskerar det mångfalden i mediebranschen.

Ändå valde ni att rösta för förslaget i sin helhet, varför?

Vi är långt ifrån nöjda och vi kommer att göra allt vi kan för att bevara internets karaktär av öppenhet och tillgänglighet. Därför kommer vi nu att ha en intensiv och nära kontakt med de som ska förhandla fram ett nytt kompromissförslag tillsammans med EU-kommissionen och EU:s medlemsländer.

Först röstade ni också emot att undanta så kallade memes, satir och parodier, men sen ändrade ni era röster i efterhand, varför då?

– Att vi röstade emot berodde på en felskrivning i vår röstlista. Det var väldigt olyckligt och därför korrigerade vi vår röst i efterhand.Självklart ska det vara möjligt att använda befintliga verk i exempelvis parodi, kritik och recensioner.

Kan man göra så i Europaparlamentet? Bara ändra sig efter omröstningen?

– Man kan korrigera sin röst, som vi gjorde, men det ändrar inte slutresultatet av omröstningen. Det ligger fast. Däremot visar man med sin korrigering vad man faktiskt tycker i frågan. Det är också en fingervisning om hur man kommer att rösta nästa gång frågan kommer upp till omröstning. Därför är det viktigt att rätta till.

Vad händer nu, är allt klart?

– Nej, långt i från. Nu går förslaget vidare till trepartsförhandlingar med EU-kommissionen och EU:s medlemsländer i ministerrådet. När de är överens om en gemensam kompromiss går frågan tillbaka till Europaparlamentet som måste godkänna det slutgiltiga förslaget. Då får vi en ny möjlighet att  ta ställning, ja eller nej till förslaget till nya digitala upphovsregler.

Hur länge dröjer det innan de nya upphovsreglerna finns på plats?

– Det kan ta tid. Det har tagit två år att komma dit vi är nu. Som allra tidigast skulle ett slutgiltigt kompromissförslag kunna vara klart någon gång våren 2019. Men det förutsätter att EU-parlamentet, kommissionen och medlemsländerna lyckas komma överens. Om inte måste kommissionen återkomma med ett nytt förslag och så börjar hela processen om på nytt.

* * *

facebook Twitter Email