S-ledamöterna: ”Det är dags för EU att prioritera klimatet”

Det Gröna Folkhemmet bör uppdateras till ett Hållbart och grönt Europa, skriver Marita Ulvskog (S) tillsammans med övriga socialdemokratiska Europaparlamentariker. Bland annat vill de undersöka möjligheterna att förbjuda subventioner av fossila bränslen och att energibeskattningsdirektivet ses över, speciellt undantaget som gäller för flyget. De vill också att sjöfarten tar ett större ansvar för sina utsläpp.
Debattartikel av Marita Ulvskog, Olle Ludvigsson, Jytte Guteland, Aleksander Gabelic och Anna Hedh i Dagens Nyheter den 6 augusti 2018.

Klimathotet känner inga nationsgränser. Lika lite som enskilda individer kan lösa problemet med den globala uppvärmningen, lika lite kan ett enskilt land göra det. Därför måste klimatdimensionen lyftas fram och ges en prioriterad plats i EU-samarbetet. Det handlar om alltifrån vissa länders subvention av fossila bränslen och flygets generella undantag från beskattning, till arbetet med en ny jordbrukspolitik inom EU. Även sjöfarten måste ta sitt ansvar.

Vi vet alla vad det handlar om; polar­isar som smälter, havsytan som stiger, permafrosten som tinar och glaciärer som är på tillbakagång. Men kanske har sommarens ihållande värmebölja och omfattande skogsbränder fått fler att på allvar fundera över vad klimathotet faktiskt innebär.

Extremväder med värmeböljor och skyfall är bara en del. Får utsläppen av växthusgaser fortsätta som i dag, till storlek och ökningstakt, så beräknas den globala uppvärmningen öka fyra grader till slutet av seklet. Ska vi klara Parisavtalets mål på högst två graders temperaturökning, och helst max en och en halv grad, är det hög tid att vi vidtar åtgärder nu.

Medan världens ledare träter om vad som behöver göras bestämde vi svenska socialdemokrater i Europaparlamentet oss för att ta en titt på vilka utsläpp vi själva förorsakar i arbetet. Trots koldioxidneutral energiförbrukning, 100 procent återvunnet kontorspapper, komposterat köksavfall och sopsortering på alla nivåer i Europaparlamentet, visade analysen att vi fem parlamentariker och våra anställda bara i tjänsten släpper ut lika mycket varje år som en genomsnittlig svensk släpper ut sammanlagt under ett år, närmare tolv ton koldioxid per person.

För oss liksom för samhället i övrigt är transporterna en stor utsläppskälla. Därför utvecklar vi nu vår resepolicy och satsar på att klimatkompensera och välja de mest hållbara alternativen där flygresor är ett måste, att ta tåget framför bil eller flyg där så är möjligt och ordna skype- eller videokonferenser där personlig närvaro inte krävs.

Andra självklara klimatåtgärder vi vidtar är att prioritera vegetariska alternativ och närodlat, genomföra en miljöutbildning för hela delegationen och införa en årligt återkommande uppföljning av delegationens klimatavtryck.

Detta är dock inte mer än vad alla förväntas göra och vad många, såväl privatpersoner som företag och myndigheter, redan har gjort. För att tydligare illustrera och öka alla svenskars medvetenhet om det samband som råder mellan dagens livsstil och behovet av nya klimatsmarta lösningar, skulle exempelvis Naturvårdsverket på motsvarande vis varje år redovisa vårt svenska klimatavtryck i ett utskick direkt till hushållen. Ett slags ”grön klimatredovisning” riktad direkt till medborgarna.

Men lika lite som enskilda individer kan lösa den globala uppvärmningen, lika lite kan ett enskilt land göra det. Där har det europeiska samarbetet en alldeles särskild roll att spela.

När EU i en opinionsundersökning i våras frågade medborgarna vilken som var den viktigaste frågan för unionen, svarade nära sju av tio svenskar – 66 procent av de tillfrågade – miljön och klimatet.

Därför vill vi att vårt parti, Social­demokraterna, uppdaterar sin vision om det Gröna Folkhemmet till ett Hållbart och grönt Europa.

Begreppet det Gröna Folkhemmet lanserades första gången av dåvarande statsministern Göran Persson i mitten av 90-talet. Med det avsågs Sverige som det första ekologiskt hållbara sam­hället. Ett samhälle att lämna över till kommande generationer där de stora miljöproblemen var lösta.

Förutom genomslag för förnybara energislag som sol, vind och vattenkraft innebar det också ett nytt helhetstänkande för hela livsmiljön; bostäder, integration, stadsplanering, klimat och transporter.

Satsningar på spetsteknik och energieffektivitet för att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle är lika viktigt i dag som det var då. Sverige är redan ett föregångsland på miljö- och klimatområdet. Nu är det dags att Sverige axlar den ledarrollen och går före i arbetet, genom att driva på för en högre klimat­ambition i Europa.

För oss socialdemokrater i Europaparlamentet har miljö och klimat varit prioriterade frågor under hela mandatperioden och vägledande i lagstiftningsarbetet. Nu tar vi ytterligare steg och kommer att driva på för att:

Vi kommer också att i översynen av EU:s jordbrukspolitik och jordbruksstöd – CAP – som just påbörjats, ytter­ligare driva på för principen att närodlat och ekologiskt jordbruk premieras, i syfte att minska utsläppen och gifterna i miljön. Det nya regelverket bör även omfatta incitament för satsningar på biobränslen.

  • Marita Ulvskog (S), Europaparlamentariker
  • Olle Ludvigsson (S), Europaparlamentariker
  • Jytte Guteland (S), Europaparlamentariker
  • Aleksander Gabelic (S), Europaparlamentariker
  • Anna Hedh (S), Europaparlamentariker

 

* * *

Fakta CAP

CAP (Common Agricultural Policy) är grunden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Målen för den gemensamma jordbrukspolitiken enligt fördraget är:

  • Att göra jordbruket effektivare.
  • Att garantera en rimlig levnads­standard för lantbrukarna.
  • Att stabilisera marknaderna för jordbruksprodukter, det vill säga att minska effekterna av variationer i utbud och efterfrågan.
  • Att se till att befolkningen har till­räckligt med mat.
  • Att se till att konsumenterna får jordbruksprodukter till rimliga priser.

Källa: Jordbruksverket

facebook Twitter Email