Bekämpa fattigdom, inte de fattigaste

Debattartikel av Marita Ulvskog, Olle Ludvigsson, Jytte Guteland, Jens Nilsson och Anna Hedh i Svenska Dagbladet den 8 april 2015.

BRÄNNPUNKT | ROMER

Hjälporganisationen Oxfam presenterade nyligen en rapport, som fann att 1 procent av världens rikaste snart äger lika mycket som de resterande 99 procenten. Detta medför stora spänningar för demokratin och för våra samhällen. Istället för att fokusera på att minska klyftorna i samhället, bekämpa fattigdomen och arbetslösheten, kretsar samhällsdebatten kring åtgärder för att förbjuda eller utvisa Europas fattigaste. Ett av de tydligaste exemplen är hur romers sociala och ekonomiska rättigheter kränks.

EU har ett mål om att lyfta 20 miljoner människor ur fattigdomen senast år 2020. Hittills har utvecklingen gått åt det motsatta hållet. Europa måste snarast vända den trenden. Vår vision för EU är en union för full sysselsättning, med hållbar utveckling som övergripande mål. En union som garanterar grundläggande rättigheter och allas lika värde, ordning och reda på arbetsmarknaden samt demokrati och öppenhet.

Den inre marknaden med dess fria rörlighet är och förblir en hörnsten i EU-samarbetet. Det är inte den fria rörligheten som orsakat utslagningen av de människor som tigger på våra gator. Den har däremot synliggjort Europas problem och situationen för minoriteter, däribland Europas romer.

Idag lever cirka 120 miljoner människor i riskzonen för fattigdom eller social utslagning. Av dem är cirka 26 miljoner barn. Till denna generella bild kan läggas den extrema diskriminering som romer ofta utsätts för. Att bekämpa detta är ett arbete med många dimensioner. Alla politiska nivåer har ett ansvar, städer, kommuner, regioner, nationellt och internationellt. Det är ingen fråga med enkla lösningar. Vi ser dock att följande skulle kunna göra att vi kommer en bra bit på vägen;

1) En bättre strategi för att bekämpa fattigdom och arbetslöshet.

EU måste anta en tydlig strategi för att motverka den alltmer utbredda fattigdomen och stimulera jobbskapande. EU:s inre marknad måste bli mer rättvis, och vinsterna fördelas på rätt sätt. Den får inte skapa ett tryck nedåt på löner, skatter eller grundläggande sociala och fackliga rättigheter. Den högerpolitik med snäv inriktning på åtstramningsåtgärder och avreglering, som förts under lång tid, har underminerat välfärdssystemens och arbetsmarknadens parters viktiga roll.

Vi vill se en progressiv ekonomisk politik för ett socialt Europa. Kollektivavtalsförhandlingar har visat sig vara den mest framgångsrika vägen att reducera ojämlikheter i samhället. Vi behöver därför stärka den sociala dialogen. Vi behöver också anta riktade insatser för att bekämpa barnfattigdomen. Alla barn i hela EU har rätt till skolgång, en riktig bostad och trygghet. Det behövs skarpare verktyg för att garantera att barns rättigheter respekteras. Vi svenska socialdemokrater drev vid utnämningen av den nya kommissionen att en särskild kommissionär skulle arbeta för barns rättigheter. Vi ger inte upp frågan, utan fortsätter att driva på för ett barnvänligare EU.

2) Bekämpning av diskriminering.

Parallellt med en bättre strategi för kampen mot fattigdom och arbetslöshet, krävs också att EU och medlemsländerna säkerställer att ingen hindras från att ta plats i samhället, delta i utbildning eller från att komma in på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna måste bli bättre på att bekämpa diskriminering och rasism – inklusive särskilda åtgärder mot antiziganism, rasism riktad mot romer. EU-kommissionen måste bli tuffare och se till att EU:s antidiskrimineringslagstiftning följs i alla medlemsstater.

3) Bättre användning av EU-medel och bekämpning av korruption.

Ett stort problem är den omfattande korruption som finns på många håll i EU. De medel som faktiskt finns för kampen mot fattigdom och social utslagning går inte alltid till rätt saker. EU-kommissionen måste skärpa sitt arbete med att se till att EU-medlen används på bästa sätt.

4) Utökad samverkan nationellt, inom EU samt mellan berörda länder.

Vi vill öka de lokala insatserna genom att bygga starkare samarbetsstrukturer. Det bör åtminstone i storstäderna etableras lokala kompetenscentra där inte bara kommunen och civilsamhället är med, utan där även andra myndigheter, landsting/regioner, arbetsintegrerande sociala företag och arbetsmarknadens parter bidrar aktivt. Nyligen lanserades en ny EU-fond i Sverige med målet att hjälpa socialt och ekonomiskt utsatta EU- eller EES-medborgare när de vistas tillfälligt i Sverige. Totalt kommer 78 miljoner kronor satsats. Detta utgör en konkret möjlighet att använda EU-medel för att förbättra situationen. Vi har höga förhoppningar men det är samtidigt bara ett första steg, mer måste göras.

Så länge klyftorna i Europa och världen växer kommer människor att söka sig dit de hoppas kunna finna försörjning. Lösningen är inte att minska den fria rörligheten, lösningen är att skapa ett Europa där alla får plats.

Marita Ulvskog (S)
Olle Ludvigsson (S)
Jytte Guteland (S)
Jens Nilsson (S)
Anna Hedh (S)

Europaparlamentariker

 

 

* * *

facebook Twitter Email